Med gnällande vinns inga val

I kväll har det varit partiledardebatt. En debatt som visade att alliansen försvarar sin politik och verkar nöjd med hur det ser ut. Mot det står Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som visar på hur verkligheten ser ut och är inte ett dugg nöjda. De visar upp nya förslag och har tankar om framtiden där de vill se ett starkare Sverige. Mot det gnäller alliansen. Ingen bra debatt för alliansen och Fredrik Reinfeldt med andra ord.

Nu hade alliansen chansen att ge människor hopp, att prata om en bättre framtid och visa på något nytt. Chansen fanns men det kraschade direkt när Fredrik Reinfeldt fick ordet. Efter det kom alliansen aldrig upp på banan.

Istället för att prata om framtiden slog man sig för bröstet och tycker att den egna politiken är bäst. Dock gick en stor del av deras tid till att attackera de andra partierna. Mycket tyckande och gnällande på de politiska motståndarna. Analyserandet saknades och man lyssnade inte riktigt på vad andra sa. Alliansen var helt fokuserade på att försvara sig och försöka gå i opposition mot de andra. Det föll platt till marken. Det man minns är gnäll, gnäll och åter gnäll.

Detta var Stefan Löfvéns första partiledardebatt och han var bra. Han analyserade hur dagens samhälle ser ut, vad som regeringen misslyckat med samt presenterade egna förslag. I debatten förde han till och med fram ett par gånger en utsträckt hand till alliansen för att skapa långsiktighet och stabilitet i Sverige. Alliansen struntade i det.

Stefan Löfvén kom ut starkare ur denna partiledardebatt då han utgick från dagens problem och förde en resonerande stil, precis som en statsminister ska göra för att göra det som är bäst för landet. Det är något som väljarna uppskattar och vill se i den som leder landet. Då går det inte att gnälla som Fredrik Reinfeldt gjorde.

Högbergs tankar om att Agendan stämde för Löfvén. Aftonbladet om debutanternas afton.