tisdag 25 juli 2017

Plast, plats och åter plast

En amerikansk rapport har släppts som riktigt skakar om. Om alla plast samlades ihop skulle det täcka hela Argentina. Hälften av den plasten har tillverkats de senaste 13 år, källa BBC 20170720. Sedan starten av plasttillverkningen har det tillverkats över 8,3 miljarder ton plast. Det beräknas finnas 400 000 plastpartiklar per kvkm i haven och ganska snart mer plast i världshaven än fisk. År 2050 beräknas det ha tillverkats 12 miljarder ton plats sammanlagt.

Plast var nog från början tänkt att bli en nyttoprodukt för oss människor. Vi tänker på plastpåsar och plastkassar där vi bär och förvarar mat i. Plastflaskan har för många i länder runt om i världen inneburit en frihet med tanke på att de används för att ha vatten i. Plastflaskor och plastdunkar som väger mindre än plåthinkar. Plastbunkar och andra förvaringsprodukter i plast.

Plast har dock blivit ett gissel för hela planeten. Det finns ett stort område i Stilla Havet där plast samlas. Det heter The Great Pacific Garbage Patch och är dubbelt så stort som Texas. Här är koncentrationen av plast hög. Närmare 300 000 plastpartiklar per kvkm vatten. Det är de cirkulära havsströmmarna som för samman denna plast. På ön Henderson Island i Stilla Havet har det hittats 17 ton skräp. Det har hittats över 37 miljoner bitar plast på ön. Längs med våra kuster kan vi alla se plast uppspolat på land. Det kan vara flaskor, dunkar, leksaker, delar till fordon med mera. På Bohusläns kuster spolas varje år upp mer än 5 000 kubikmeter plast.

Det är vi människor som bär ansvaret för att plasten har hamnat där den är. En del verkar tro att plast bryts ned jättesnabbt, vilket det inte gör, medan andra tror att världen är en enda stor plats där det går hur bra som helst att kasta skräp rakt ut. Vi tar inte ansvar för det vi själva göra.

Här behövs en förändring. Var och en av oss måste inse att vi själva bär ett ansvar för att se till att hålla rent och snyggt runt omkring oss, att vi har ett ansvar att lämna över en värld som är bättre än den vi ärvde. Vi har ett ansvar för att sluta att vara en del av "slit och släng ekonomi och samhälle".

Varje dag måste var och en av oss ställa sig frågan: Behöver jag verkligen köpa detta? Och om jag köper det hur påverkar det miljön? Klimatet? Har de som har tagit fram produkten bra arbetsvillkor? Hur har det transporterats hit? Med mera. Det går inte att vara obekymrad och hänvisa till att jag är konsument och det är den som säljer saker, eller tjänster, som har ansvaret. Det är var och en av oss som har ansvar. Både som enskild och i en del av ett kollektiv.

Samtidigt är det också viktigt att samhället tillsammans med näringslivet utvecklar återvinning av plast än mer, att återvunnen plast är det som ska användas före nytillverkad sådan, att den plast som finns i våra hav nu börjar i stor skala samlas in - oavsett om det är i mikroplast form eller i makroform. Att det utvecklas ekonomiska styrningsinstrument som gör att återvunnen plast gynnas och att andra miljövänliga produkter som kan ta över plastens roll utvecklas. Här behövs mer forskning samt att staten är med och hjälper de produkter som redan är framtagna att finna investerare och uppbackning till att utvecklas.

Det finns i dag företag som ICA och Coop som har slutat med oljebaserade nytillverkade plastpåsar. Istället används påsar baserade på växtfibrer som sockerrör eller återvunnen plast. IKEA tar också steg i riktningen av att överge den fossilbaserade plasten för andra hållbara lösningar. Mer behöver göras och på rejäl bred front i hela näringslivet och samhället. Steg har tagits. Nu ökar vi tempot!

torsdag 20 juli 2017

Svensk sjukvård 2017?

Det som ska vara en av de lyckligaste dagarna i en människas liv är för en del en stor oro att möta. Får jag/vi föda på det BB som vi har valt? Blir det i närheten eller det blir på ett sjukhus längre bort med lång transportsträcka? Ska barnet födas i bilen bara för att det är för långt till BB? Får vi plats? Det är platsbrist, föräldrar skickas runt i systemet till andra BB, tvingas föda till och med i andra länder. Personalen är utmatade, går på knäna och är sönderstressad. Så här ska det inte vara i Sverige år 2017

Sjukvården tillsammans med äldreomsorgen och förskolan/skolan ligger svenskarna närmast. Mycket viktiga för att vi ska kunna leva våra liv fullt ut. Inom sjukvården utgör förlossningsvården en viktig del i att ge barn och familjer en bra start i livet. Utan den är det problem.

Satsning på förlossningsvården är en av de viktigaste investeringarna inom sjukvården vi kan göra. Det handlar om att investera i personalen och familjerna. Det är dessa värda. Barn är nyckeln till att ett samhälle ska kunna klara sig på längre sikt. I Sverige vill vi ha barn. Då är det viktigt att förlossningsvården får de resurser som behövs. Det går inte att vara dumsnål eller hoppas på att "valfrihet" ska lösa det. För så har det varit. När det gäller "valfrihet" har det framförts att föräldrar ska få välja var födseln ska ske. Det skulle lösa mycket. Det visar sig istället inte ha löst något alls. Föräldrarna har ingen valfrihet.

Det måste satsas mer på förlossningsvården och ge personalen rätt förutsättningar för att kunna göra det goda jobb som de gör utan att stressa sönder sig, bli sjukskriven, inte hinna äta eller ta rast, vara totalt utmattad. Det är dags för förändring.